Virusinfektion

Natten blev inte så lugn som jag hade hoppats på. Sannas hostattacker började runt tre tiden och höll i sig i två timmar. Stackars liten! Så när klockan ringde halv sju kunde jag knappt få upp ögonen. Ingen idé att ens försöka ta sig upp.

Sanna vaknade runt tio tiden och då var hon feberfri. Skönt tänkte jag då blir det kanske bara idag vi är hemma. Så satte hostan igång igen och jag ringde till slut upp till Barnmottagningen för att höra om vi kunde få en tid där. De skulle ringa upp vid kvart i tre tiden så jag tänkte att jag avvaktar tills de har ringt då.

Beskedet man fick därifrån var ju inte direkt upplyftande. Sanna är för gammal för att få en akuttid... FÖR GAMMAL??? Hon är ju inte ens två år fyllda!!!! Hon sa att de hade ganska tight med tider och hänvisade mig till närakuten. What?? Ska jag behöva gå till en allmän läkare på jourcentralen? Visst, de har drop in på Vårdcentralen men då måste man vara där vid 9 för att ha en chans att få en tid och det finns inte en chans att vi är där vid den tiden om Sanna har hostat halva natten. Sen är det inga barnläkare som är där heller... Även om läkaren vi träffade där sist var jättegullig med Sanna.

Övervägde att åka upp till Östra men tänkte att äsch jag åker väl till jouren då och ber dem skriva ut en annan hostmedicin. Så enkelt skulle det dock inte bli.. Hade tur att det inte var så mycket folk utan det var bara tre stycken före mig och de var två läkare så väntetiden var inte så lång. Givetvis passar Sanna på att bajsa när vi blev uppropade. Hon är riktigt kass i magen efter alla clementiner hon satt i sig de senaste dagarna. Det löste sig bra ändå och jag fick bytt blöjan snabbt innan läkaren kom.

I väntrummet fanns det roliga klossar att bygga med

Stolen var väldigt intressant och rolig att snurra på

Otrolig oempatisk läkare av kvinnlig sort. Kikade lite på Sanna men sa nog inte ens hej till henne. Började direkt att lysa i öronen på henne, där fick Sanna panik. Hon hatar verkligen att gå till doktorn och har gjort det i hela sitt liv. Hon blir halvt hysterisk och skriker som jag vet inte vad. Läkaren skulle sen kolla henne i halsen och säger bara till mig att jag ska hålla fast hennes händer och huvud när hon sitter i mitt knä. Det är ju jättelätt på ett barn som verkligen inte vill vara där.. Till slut efter vilda protester såg läkaren att Sanna var väldigt röd i halsen och ville då ta ett hals prov. Undra hur det ska gå till tänkte jag.. Fick hålla fast henne igen och när hon skrek passade läkaren på att köra ner bomullspinnen i halsen på henne. Trodde Sanna skulle kräkas men det gjorde hon inte. De snyftningarna som kom från Sanna var hjärtskärande! Tog ganska lång tid innan jag fick lugnat ner henne och hon slutade snyfta. Försökte med alla medel, prata om Nicke Nyfiken på sjukhuset, att det inte var farligt och att hon var jätteduktig. Resulterade i att hon snyftade fram att hon var jätteduktig och inte farligt. Då kunde jag inte annat än le åt henne.

När hon väl lugnat ner sig kom sköterskan in och skulle sticka henne i fingret. Så var det samma procedur igen... Sköterskan hade tack o lov med sig en hel burk med klistermärken så jag kunde distrahera henne ganska snabbt från gråten. Till Sannas stora lycka så fanns det både Bamse, Lille Skutt och Skalman i lådan.

Halsprovet visade ingenting som tur var! Är ju inte konstigt att hon är röd i halsen efter allt hostande heller.... Men någon annan hostmedicin fick jag minsann inte heller... Nä Sanna har en virusinfektion och hade 38 graders feber så jag skulle gå hem och ge henne en Alvedon och lite näsdroppar. Givetvis försökte jag att få en annan medicin men eftersom Sanna är under två år så kunde hon varken få Cocillana eller Lephoton eftersom det är lugnande i dem. Så det är bara att fortsätta med Mollipect ...

Så nu blir man hemma ett par dagar till och Sanna missar lussefirandet på dagis i morgon. Vi föräldrar får ju inte vara med (retar upp mig bara jag tänker på det så jag ska inte ens börja skriva om det.)

Nästa gång det är aktuellt att söka vård för Sanna så kommer jag nog att åka upp till Östra så hon får träffa barnläkare som kanske har lite mer känsla för barn. Vill inte att Sanna ska vara rädd för läkare och stolpskottet vi träffade idag hade inte ens känslan om Sanna var ledsen eller arg när hon snyftade hejdlöst. Oj vad arg hon är var den enda kommentaren.... Nä jag hoppas på att det inte blir så många turer till läkaren men nästa gång som sagt så är det nog värt att åka hela vägen upp till Östra...

Det första Sanna sa när Henke kom hem var "inte farligt" och så visade hon sitt finger med plåster på.
Sen blev det lite mys inne i kojan innan det var dags att äta.

Kojan som hon för övrigt rev på ett väldigt olyckligt sätt senare i kväll så hon fick bägge stolarna över sig.. Så nu är det slut med koja på ett tag... Inte riktigt Sannisens dag idag...

På doktorns ordination gav vi Sanna Alvedon innan hon skulle gå och lägga sig vilket resulterade i att hon blev som en Duracell Kanin som verkligen inte ville sova. Klart har man varit stilla större delen av dagen så har man ju trots att man är sjuk byggt upp lite energi och när man då får en boost i form av Alvedon så vill man ju absolut inte sova.

Varade dock inte så länge ;) 7 minuter efter såg det ut så här

Nu har jag kämpat mot John Blund en bra stund så nu ger jag upp kampen... Hade hoppats på att ha lite ork över till att slutföra årets julkort men det får jag försöka göra i morgon... Våra julkort lär inte komma fram före jul i år heller...Bättre planering till nästa år!

Hoppas hoppas hoppas att hostan håller sig borta i natt så vi får sova hela natten.....

Sussa gott