När vi satt där i väntrummet tittade jag på tavlan över vilka läkare som jobbade och hjärtat stannade till. En kvinnlig läkare vars namn jag kände igen och tror Sanna råkade ut för när hon var liten. Det inlägget kan du läsa här
Visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen för om det nu var samma så skulle även Emma få en mindre trevlig upplevelse av sjukvården. Nu sökte vi visserligen inte för samma sak men blev ju ändå nervös. Visade sig dock att jag inte hade behövt vara det. OM det var samma så hade hon i alla fall förändrats totalt och var verkligen hur gullig som helst mot Emma.
Fantastiskt duktiga lilla Emma visade upp sitt ben för läkaren och berättade att hon hade ett utslag där. Läkaren konstaterade direkt att det var ringorm även om Emma klarat sig undan klådan. Så en tub med salva som vi skulle smöja in två gånger om dagen i fem dagar så skulle det försvinna.
Emma hade sina blinkande skor på sig som läkaren tyckte var jätteroliga, hon hämtade till och med en kollega bara för att kolla på henens skor :)
Klockan hade dragit iväg och det var långt över lunch, tjejerna hade fått en halv kexchoklad inne i väntrummet men nu var vi hungrig allihop. Så vi styrde bilen mot Harrys och passade på att äta söndagsmiddag ute.
Ansiktsmålningen sitter rätt bra
Toast skagen och hamburgare var inte fel idag, riktigt gott!
Sanna slog till och förvånade oss med att äta upp nästan en hel sån här hink med pommes.
Tobleronecreme till efterrätt
En snabb sväng in till mässan blev det också innan de stängde. De har byggt upp ett träd som berättar om Kungsmässans historia.
En mysig dag trots att det innefattade ett besök på närakuten för vem vill tillbringa några timmar där en söndag. Blev lite osäker på om ringorm smittar eller inte så fick ringa sjukvårdsupplysningen så vi inte skickar iväg henne till förskolan och startar en epidemi. Vi kunde vara helt lugna, det smittade enligt dem inte och sen sitter det ju på benet och hon har byxor på sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar