Har precis sett Kvällsöppet på TV4 där det ikväll var debatt om hemmafruar... Jag ska egentligen inte se debatter för jag blir så otroligt uppjagad! Kan inte förstå varför inte varje familj kan få bestämma själva hur man vill göra. Varför ska en politiker gå in och bestämma vad som är bäst? Sitter en ursäkta språket jäkla sosse och säger "Alla får göra som de vill men väljer man att stanna hemma så kom inte att gnäll sen när ni är pensionärer att ni är fattiga! Samhället ska inte behöva betala för er för att ni väljer att inte arbeta" Sen sitter Katerina Janouch och snackar om att när det blir skillsmässa så blir hemmafrun utblottad och fattig. Vad då när??? Man kan väl inte gå in med inställningen att det ska bli skillsmässa??? Och slutar nu äktenskapet mot förmodan i skillsmässa så får man väl ta det hindret då? Man kan ju inte leva tillsammans med någon och tro att vi ändå ska skiljas åt?? Finns så många stolpskott som ska sätta normer om hur man ska vara och inte vara...
Jag sa innan jag blev med barn att usch jag vill inte vara hemma och mammaledig mer än max ett halv år, jag var så otroligt rädd för att missa saker på jobbet...Helt dum i huvudet var jag när jag resonerade så. Idag skulle jag mer än gärna vara hemma ett par år till! Trodde jag skulle klättra på väggarna men oj vad fel jag hade! Jag saknar inte jobbet för fem öre och får nästan ångest och ont i magen bara jag tänker på att att jag ska börja jobba i september. Har redan varit hemma i över ett år och jag stormtrivs med det! Visst det har både för och nackdelar men det har även livet med en karriär. Vi har det otroligt bra i Sverige som får möjligheten att få vara hemma så länge som vi kan... Det jag därermot sätter mig emot ordentligt är att varje familj inte själva kan få bestämma hur föräldrarledigheten ska fördelas.
I vårt fall är det ju så att Henke inte kan vara pappaledig eftersom han är egen företagare. Vi har vissa vänner och bekanta som sätter sig emot det och menar på att allt är möjligt och det är väl klart att Henke ska och kan vara pappaledig. NEJ de har bestämt på sitt jobb att de inte tar ut pappadagar och detta visste jag när jag bestämde mig för att skaffa barn med honom. Jag vet att jag kommer att få ta ut mest VAB och att jag skulle få vara hemma längre MEN jag ser det som ett privilegium! Politikerna har ju dock bestämt att 60 dagar får han inte överlåta till mig och det retar gallfeber på mig! Jämställdhetsfrågan har gått så långt över styr att jag mår illa bara av att tänka på den! Jag anser att varje familj är fullt kapabla till att bestämma hur dagarna ska fördelas. Ge varje förälder hälften av dagarna man har och så får man sen överlåta så många man vill. Då blir det i mina ögen fair !
En annan sak som jag reflekterat över nu när Sanna har fyllt ett år är att jag nu måste ta ut mammapenning 5 dagar i veckan för att inte förlora min SGI. Dvs jag har inget val för annars får jag ju inga pengar när jag blir sjuk exempelvis. Även detta stör jag mig på! När jag nu satt och skulle fylla i dagarna så tänkte jag att då får jag ta lågdagarna att fylla upp med.. Lågdagar som jag för övrigt undrar vad de egentligen fyller för funktion, varför inte ha fullt betalda dagar? Nu kunde jag inte fylla ut med lågdagarna för jag hade inte tagit ut tillräckligt med mammadagar! Så inte ens det får man bestämma själv...
Nä myndigheterna i Sverige idiotförklarar oss i mina ögon och nu är jag så arg så jag undrar hur jag ska klara av att somna. Bästa att avsluta här med andra ord annars kommer jag ånga upp mig ännu mer för jag har mycket mycket mer att säga om den här frågan. Fast det tar vi en annan dag!
Sussa gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar