Så här kommer lite bilder från vattenkoppornas början till slut.. Eller ja tills hon var frisk och alla kopporna hade torkat. Tidsperioden 17 - 25 maj
17 maj
Kommit några koppor men inte så många och Sanna är än så länge helt oberörd av dem
18 maj
Betydligt fler koppor men hon är fortfarande på strålande humör och det verkar inte bekymra henne speciellt mycket.
19 maj
Värsta dagen... Hög feber och det gör ont. Hon har fått koppor precis överallt :( Hon har i rumpan så hon knappt kan sitta, i underlivet, massor i hårbotten, i ansiktet, på öronen men även inne i örat och i munnen. Var ingen rolig dag och givetvis var det det denna dagen min bror skulle gifta sig. Förstod ju redan när det bröt ut på henne att hon inte skulle kunna vara med på bröllopet men det fanns ju inget man kunde göra åt det. Kändes inte så bra att lämna bort henne när hon var så dålig men vi gjorde en chansning. Maria kom på dagen istället så vi kunde vara med då och så struntade vi i kvällen, Maria erbjöd sig att ta henne även då men det kändes inte riktigt som det var läge när Sanna var så dålig. Tror dock att de fick en bättre dag ihop än vad vi hade fått om vi stannat hemma. Är alltid lite annorlunda att inte vara med mamma och pappa ;) Tusen tack Maria för att du tog henne!!!
Innan vi åkte stressade Henke bort till apoteket för att se om det fanns något vi kunde smörja in Sanna med så det skulle lindra för henne. Han kom hem med PoxClin som är ett kylande skum man kan lägga på. Vet inte om det hjälpte så mycket, Sanna gillade det inte utan skrek i högan sky när vi la på det.
Denna fina bild skickade Maria till oss och här ser hon betydligt piggare ut än hon var när vi lämnade henne.
Vi var hemma vid halv sju tiden och Maria och Sanna hade haft en bra dag ändå, varit ute och promenerat så Sanna fick lite frisk luft och fick sova i vagnen.
Detta var första gången vi lämnar bort Sanna så det var ju så typiskt att hon skulle vara sjuk just då :(
När Maria åkt steg febern på Sanna igen och hon var allt annat än fräck. Usch vad vi led med henne!!! Kändes också som rätt beslut att inte följa med in till Göteborg där bröllopsfesten skulle vara.
En räddning denna dagen var också Tavegyl, eller ja det var den under hela perioden. Utan den vet jag inte hur det hade gått, klart vi kommit igenom det men Tavegyl gjorde det lite lättare i alla fall.
20 maj
En MYCKET piggare tjej, fortfarande febrig men inte så hög feber som gårdagen. Idag fick vi även besök av kusinerna från Stockholm som varit nere några dagar. De kom efter att Sanna sovit middag i över tre timmar så då orkade hon med lite bus :)
Vi tog även en tur upp till Sjukhuset för att skaffa mer Tavegyl till henne. OJ vad folk det var i väntrummet! Sanna fick ju av förklarliga skäl inte komma in utan satt utanför med Henke. Försökte att smita lite före och säga att jag bara ville ha ett recept och att Sanna satt på utsidan och väntade. Det hade jag dock inget för, i receptionen satt en riktigt Gestapo tant! Det är lika för alla, du får vänta på din tur.. Ja ja visst hade hon rätt men jag tänkte mer att jag inte behövde ta upp dyrbar tid för läkaren utan ville ju bara ha ett recept... När det väl blev min tur, 45 minuter senare så satt det en annan betydligt mer sammarbetsvillig tjej i receptionen. Hon blev dock alldeles kallsvettig när jag sa att Sanna hade vattkoppor och satt utanför, då hon trodde jag menade i väntrummet. Jag förklarade i alla fall läget för henne och sa att jag har bild på Sanna, räcker det inte att läkaren kan få se den och sen skriva ut receptet? Sparar ju tid för alla då. Hon var tveksam och trodde inte att läkaren skulle kunna göra så men snäll som hon var gick hon och hörde i alla fall. Till min stora förvåning och lättnad så var det en ung läkare där som jag fick visa bilden på Sanna för och efter lite om och men så skrev han ut medicinen till henne! Tack gode gud för att det finns läkare som ibland kan kringgå regler ibland!
21 maj
Var väl självklart att det skulle vara riktigt kanonväder denna veckan när vi inte kunde nyttja solen.. Tur att vi har terassen där uppe på förmiddagen som är i skugga och sen baksidan på eftermiddagen. Eftersom Sanna inte kunde vara i solen så kunde ju inte jag heller vara det...
Mat var hon inte så stort fan av under tiden hon var sjuk. Inte ens glass gick ner och det var kanske inte så konstigt eftersom hon hade koppor även i munnen. Så när hon äntligen ville börja äta lite glass hoppade jag högt av glädje!
22 maj
Sakta men säkert går det framåt men hittade fortfarande koppor med vätska i :(
23 maj
Isoleringen började bli ganska jobbig för nu var hon ju pigg och glad men hade fortfarande koppor med vätska i och då smittar hon ju fortfarande. Tur att hon har en liten sandlåda på baksidan och att man kan fylla upp baljan med vatten. Var mer jag som klättrade på väggarna!
Denna kväll ramlade hon när hon skulle gå runt huset och givetvis hamnade hon med tinningen rätt på kantstenen. Skönt att det inte blev värre i alla fall.
Glass i solen får man unna sig när man är sjuk
Rita på marken får man för mamma, pappa är måttligt road av det ;)
25 maj
Första dagen utan att jag hittade någon koppa som var vätska i. Stannade hemma även idag för säkerhetens skull. Idag hjälpte hon mig att bygga om mina garderober. Verkligen dags att ta tag ordentligt i det nu och få ordning på alla kläder. O M G vad kläder jag har!!! Hälften används dock inte så det får bli en rejäl utrensning.
Byggare Sanna
Sammanfattningsvis så kan man väl säga att hon inte fick det lindrigt utan har haft ett litet helvete rent ut sagt. Tavegyl har varit räddningen många gånger och vi är oerhört tacksamma över att hon är så lätt att få i medicin. Värsta dagen var dag 3 helt klart och sen vände det så smått även om det tog lång tid innan man såg att kopporna slutade vätska sig. Hon har varit en riktig kämpe och varit superduktig!
Tog nog nästan en månad innan alla koppor ramlade av och då kliade det desto mer. Har försökt att gå henne att inte klia men det är inte så lätt! Så nu hoppas vi på att det inte blir alltför fula och stora ärr, speciellt i ansiktet. Blir att smörja in ordentligt med solskyddsfaktor och hålla henne ifrån solen så gott det går.
Nu är det i alla fall över och nu behöver vi inte oroa oss för det mer!
